Sigrid Hjertén är en av huvudpersonerna i berättelsen om det moderna måleriets genombrott i Sverige. Hennes verk fortsätter att fascinera nya generationer av betraktare. I början mötte hennes expressionistiska måleri av stark kritik. Att bryta med den traditionella konsten kostade på, och man liknade hennes och kollegornas målningar för ”alster av vanförhet”. Hennes sätt att kombinera en ultramodern färgskala med psykologiskt komplexa motiv betraktas än idag som banbrytande. När Sigrid Hjertén reste till Paris 1909 för att måla på Henri Matisses akademi hade hon redan en textilkonstnärlig utbildning bakom sig. Det internationella genombrottet kom i samband med en utställning 1915 på Herwarth Waldens radikala galleri i Berlin. Sigrid Hjerténs lätta djärva färger rönte stor uppskattning i de tyska expressionistkretsarna, och snart prydde hennes självporträtt omslaget till den legendariska tidskriften Der Sturm.
Kan man då berätta historien om Sigrid Hjerténs konstnärskap utan att berätta historien om hennes livssituation? Liksom många kvinnliga konstnärer kämpade Sigrid Hjertén med att hantera olika roller - som mamma, hustru och yrkeskvinna – och dessutom modernist. Erkännandet hos den stora publiken lät vänta på sig. När hennes första stora separatutställning öppnade 1936 hade hon redan vistats på mentalsjukhus en tid, och var för sjuk för att närvara.
Text av: Moderna Museets hemsida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar