Kontroversiell hovmålare

När den spanske målaren Francisco de Goya målade arkebuseringen av spanska motståndsmän under upproret mot fransmännen 1808 gav han ansikte åt offren, de vanliga människorna. Det var kontroversiellt och ovanligt.

Redan vid 14 års ålder var Goya målarelev i Madrid. Efter en resa till Italien 1770-1771 var han verksam för den kungliga gobelängmanufakturen. Omkr. 1780 började han sin karriär vid akademin och vid det spanska hovet, där han 1799 utsågs till förste målare. Politiskt förföljd flyttade han till Bordeaux.

Goya tog upp olika element i sitt måleri och influerades särskilt av italienaren Tiepolos och spanjoren Velázquez' verk. Under intryck av den franska revolutionen och sin egen tilltagande dövhet genomgick hans stil en avgörande förändring c:a 1790. Med en dittills okänd realism och lidelsefullhet uppnådde Goya en uttrycksstark känsla av utanförskap i sina bilder. Han är den förste som bearbetar den fascination som utgår från gräsligheter och grymheter.

Goya levde under en revolutionerande tid, 1746-1828, och fick bland annat vara med om den franska revolutionen 1789, som han rimligen måste ha haft sympatier för, liberal som han var. Det borde därför ha varit med blandade känslor han kände sig tvingad att ta avstånd från Napoleons härjningar i Europa och särskilt mot det egna hemlandet Spanien, som ockuperades av Frankrike 1808.